Malin Widerlöv & Billy Ljungberg
Vi talar ofta om ekonomiskt kapital så som sparande, investeringar, räntor och vinster. Det finns dock ett annat konto vi sällan för bok över: vårt psykologiska bankkonto.
Det är detta konto vi använder varje gång vi behöver resa oss, ta ett nytt steg, stanna kvar i en svår känsla eller orka ta ansvar även när livet gungar. Det är här vi bygger och samtidigt behöver vår motståndskraft (Resilience).
Om vi förstår att det krävs ekonomiskt kapital för att byta lägenhet, köpa bil eller starta företag- varför förstår vi inte då inte att det krävs psykologiskt kapital för att lämna ett destruktivt förhållande, bryta ett missbruk eller orka möta jobbiga känslor utan att fly?
Det psykologiska kontot är som vi beskriver i boken ”Self-care: Den förlorade länken” en avgörande faktor för att förstå sambandet mellan trauma, beroende och läkning. Det är inte bara sårbarheten som avgör hur vi påverkas av livet i stort utan snarare mängden resurs vi har för att möta och ta emot det som påkallat och opåkallat händer.
Self-care är inte en lyx eller någonting givet och statiskt utan en stor del av begreppet handlar om en form av psykologiskt, känslomässigt och socialt sparande och investerande.
Att fylla på kontot – Små medel & stora resultat
Så hur bygger man psykologiskt kapital? Hur sätter man in och hur undviker man att hela tiden gå på minus?
Precis som en bank kräver små regelbundna insättningar kräver även själen daglig omtanke och omsorg.
Att dricka vatten och äta näringsrik mat är inte bara hälsosamt för kroppen utan det är en investering i hjärnans och nervsystemets funktioner. Att röra sig i naturen, att ta en promenad eller cykla en bit fyller på det där subtila förrådet av ork och fokus som är några ingredienser i den blandning lägger grund för stabilitet. Att få en kram, känna doften av ett barn, eller luta sig mot någon som orkar hålla- skapar goda räntesatser och utgör både grund för vinst och är en vinst i sig själva, den typen av närhet liksom skapar och stärker tillgångar
Vikten av vad vi matar vårt sinne med
Vi vet att kroppen påverkas av vad vi äter men hur ofta reflekterar vi över vad vi matar vårt sinne med och hur vi påverkas av detta? Våra tankar är som näring och gift för vårt inre liv och det vi återkommande tänker och säger till oss själva formar inte bara vilka vi känner att vi är utan även hur vi ser den värld vi befinner oss i.
När våra inre monologer domineras av självkritik, katastroftankar och dömande är det som att varje försök att bygga upp oss själva undergrävs inifrån på samma gång. Det blir som att försöka resa ett hus på ett underlag som inledningsvis sviktar. I boken Self-care beskriver vi just detta som en av de största energiläckorna i vårt psykologiska kapital- hur vi pratar med oss själva och vilka inre ögon vi möter oss själva med.
Därför behöver vi börja se vår inre värld som en trädgård som behöver daglig omsorg. Mental hygien handlar om att utveckla tankefilter, stärka självomsorg och bygga in positiva och realistiska röster om oss själva och världen som kan bära oss genom vardagen. Det handlar om att öva på att bli den personen för oss själva som vi längtat efter att andra skulle vara.
Att omge sig med människor som tror på oss, att läsa texter som stärker, att delta i möten där man blir speglad med respekt, att öva på självkärlek i handling är basen för långsiktig inre styrka och stabilitet. Det är inte ett alternativ till fysisk träning utan tvärtom, fysisk träning kan vara ett komplement.
Vem står du bredvid?
Ett annat sätt att förstå psykologiskt kapital är att se på det som ett nätverk. Inte bara som ett konto du ensam ansvarar för och som nyttjar nätverket utan som ett samspel/samverkan där andras närvaro utgör delar av ditt system precis som du gör av deras.
När du har människor i ditt liv som säger: ”Jag ser dig. Jag tror på dig. Du får vara här även när du inte presterar eller gör dig till” då är det som att banken plötsligt har flera grenar och det blir ett sätt att sprida risken. Risken för att det blir vår personliga konkurs för att någonting händer på ett område i våra liv minskar om vi sprider risken och öppnar fler kanaler. Risken att alla resurser faller på samma gång blir också mindre med större antal resurser.
Samtidigt behöver vi vara uppmärksamma på vilka som tömmer vårt psykologiska konto eller på annat sätt utsätter det systematiskt för påfrestningar som kan vara riskfyllda, tex. relationer där vi hela tiden får förklara oss, kämpa för vår sak utan stöd, försvara oss i tid och otid osv.
Det är inte elakt att dra gränser – Gränser är att skapa kontakt
Det är inte sällan som riktigt stora förändringarna kräver att vi gör livet mindre ett tag. När vi bryter ett missbruk, lämnar en destruktiv livsstil, lämnar en partner eller bearbetar trauma behöver vi en struktur där det går att orka.
Där vardagen inte bygger på viljestyrka utan på rutiner, upprepning och stöd. När motivation och inspiration inte kommer först eller av sig själv utan snarare som reaktion eller resultat av handling kan det ibland vara viktigt att böja sig undan och börja om i något specifikt. Till ett så kallat ”mindre liv” som faktiskt rymmer väldigt mycket.
Det är här Horizonten Gemenskap kommer in
Med strukturerade teman, trygga ramar och delning i Jag-form bygger vi en plats där människor får sätta in på sitt psykologiska konto varje vecka genom kostnadsfria självhjälpsmöten. Här är det tillåtet att vara på noll- på hundra- och allt där emellan. Här finns utrymme för att bara lyssna och när det känns rätt finns utrymme för att uttrycka sig och bli lyssnad på.
Alla deltagare är där med samma syfte: att hjälpa till att växeldra när livet gör ont.
Horizonten Gemenskap är för dig som inte alltid hittar hem i 12-stegsrörelsen eller andra idéer om självhjälp men som ändå längtar efter gemenskap, förändring och en mer stabil tillvaro.
Ett liv i balans är inte ett liv utan problem
Till sist vill vi bara säga att ha ett psykologiskt kapital betyder inte att du aldrig drabbas av mot eller nedgångar.
Det betyder att du kan hantera det som kommer utan att ha en känsla av att gå sönder. Det betyder att det finns en inre och yttre buffert och att du vet vad du behöver göra när det svajar.
Det betyder att du har byggt relationer som orkar bära dig när du inte orkar bära dig själv.
Låt oss tillsammans bygga nya former för läkning där insättningarna
kan vara små men kontinuerliga- och där det är helt okej att börja på minus.
Eller som vi skriver i boken Self-care: Den förlorade länken:
“Självomsorg är inte en belöning för att du varit duktig,
det är en livsnödvändighet för att orka vara människa.”
Välkommen till Horizonten app, en plats där du får växa i din egen takt och på dina egna villkor!
Billy Ljungberg
Traumaterapeut & handledare
Klätterträdet | Horizonten
Malin Widerlöv
Familjeombud & handledare
Klätterträdet | Horizonten